t minus en natt

Vardagligheter

 
 
Visst har de senaste två veckorna bokstavligen _rusAT_ förbi? Nyss hade jag två veckor kvar på sommarjobbet och nu har jag både firat Jacobs födelsedag och upplevt Värnamodagarna, plockat årets första björnbär i min trädgård, middagshängt med Carro och suckat över Vätterns eviga skönhet, sagt hejdå vi ses kanske igen ni har varit supernice till mina kollegor, KLIPPT MIG på riktigt för ca första gången i mitt liv (se före- och efterbild HAHA), käkat en galet god lunch på Vox samt haft en toppenmysig eftermiddag på ikea samt länsmuséet av alla ställen med mamma. 
 
Kul detalj: ett barn gick förbi ateljén här nedanför där man kunde se ett krucifix ligga på bordet genom fönstret och frågade sin mamma: "varför ligger han där? Är han sönder?". 
 
 
 
 
Nu ska jag alldeles strax gå och lägga mig och när jag vaknar upp imorgon är det raka vägen till flygplatsen som gäller. Så himla konstigt att jag ska flytta tillbaka - känns som om jag aldrig bott i Edinburgh men samtidigt också som att jag aldrig lämnat. Är supertaggad hur som helst, kanske ännu mer än jag var sist. Hoppas ni är taggade med! 
 
Undrar ni för övrigt hur mina tankar gick vid denhär tiden för ett år sedan kan ni läsa om det i detta inlägg (länk) om ni scrollar ner till augusti-september. 
 
 

kommentera (3 kommentarer)

hej edinbro jag saknar dig

Listor och summeringar

 
Hörrni! Idag är det fem ynka dagar kvar innan jag säger tack och adjö till den svenska sommaren och flyttar tillbaka till Edinburgh. Är så taggad och fylld av längtan att jag knappt kan sätta det i ord, så låt oss titta på en jäkla massa bilder från roliga dagar i min bästa studentstad istället: 
 
 
 
 
1. Födelsedagsfest
2. Erin och jag på en klubbtoalett någonstans
3. PYSSEL dvs klottra på sitt mjölkpaket
4. Jag och Emily när vi fick tag i en uppblåsbar banan storlek XXL
5. Utelunch och hiss och diss-lista på en servett
6. Gänget på Bongos stora toalett förevigat av en främling
 
 
 
 
 
7. Halloweenfest, för korta nunne-klänningar och en utklädnad klass budget
8. Jag och Lianne och hennes gamla flatmate Clara från Tyskland!
9. Erin på vår self development-utflykt en helg 
10. Jag och... tvätt.
11. Två megasuperglada. Jag kanske för att jag lyxat till det med citron i cocacolan
12. En kylskåpsphotoshoot en förfest
 
 
 
 
13. Ballonger vem gav oss ballonger???
14. Två kompisar i en lummig trädgård: olja på kanvas
15. Common room takeover feat de vita sneakersen. Och mig och Lianne
 
 
 
 
 
 
16. Drake fest herregud mina kompisar var så galet snygga den kvällen
17. Gwyn och jag på studentpuben en oplanerad utekväll
18. Hive night, alltid hive night
 
 
 
19. Ett styck dagsutflykt till IKEA pga mina kanelbullar tog slut
20. Milk cures drunk!!!
21. Två snillen i brillor
22. Jag i soffan en förfest
23. Hemmafesten när den enda som ville ha snöbollskrig var jag
24. Ytterligare en förfest, av våra outfits att döma: destination Hive återigen
25. Mina tre favoriter den vintrigaste av de vintrigaste dagar
26. Two girls one tunnel
 
 
 
 
27. Oops Drake fest igen! Denna gången feat. Felicias flatmate Chendwa
28. Jag hungrig på life drawing. Erin = törstig
29. Tillbaks i någon spegel någonstans
 
 
 
 

kommentera (2 kommentarer)

om ett distansförhållande

Natur, Skrivet;

 
 
 
 
  
 
Jag och mina känslor är i ett lyckligt distansförhållande. Visst, vi har våra stunder. Stunder då vi mår bäst av att vara nära, tätt ihop, då vi finner ett hav av energi i varandra. Känslorna får mig att känna mig vid liv och jag är deras enda spelplan, den enda som kan hala upp ridån. Men hur många föreställningar på rad orkar man egentligen se? 

Och så har vi stunderna då jag är så himla tacksam att en ocean skiljer oss åt. Att ekvatorn utgör någon sorts magisk gräns som inte går att ta sig över, delar mig i två magnetiska fält. Dessa stunder vill jag hävda utgör majoriteten, och det är under dem jag känner mig som starkast. Ja, närmast oövervinnerlig. Som att ingenting kan röra mig i ryggen. Som att ingen kan nå mig. 

Varsågod, prata skit om mig, bjud inte in mig till saker, glöm bort mig ibland och hör inte av dig. En del av mig kommer brinna, hettas upp som elektroner i omlopp. Men den delen är fast på en öde ö, omringad av iskallt vatten, oförmögen att ta sig därifrån på egen hand.  

Jag kommer bete mig likadant mot dig, i någon sorts dum förhoppning om att det kommer få det att brinna i ditt hus också, men jag kommer inte konfrontera dig. Det är inte värt känsloarbetet för min del. Det är inte värt flygbiljetten för min andra halva, för det är jag som måste betala den. Känslorna betalar sällan (aldrig) för sig. 

Så distansförhållandet vi har är bra för oss båda, tänker jag. Ibland överraskar vi varandra genom att hälsa på oinbjudna och för det mesta är det helt okej det med - någon gång till och med kul och skoj och härligt. Jag har läst någonstans att det i vilket förhållande som helst är bra att längta efter varandra. Därför är det extra skönt att veta att vi efter en visit, en inbjuden eller oinbjuden sådan, skiljs åt igen. Tryggt, på något vis. 

 
 
 
 
 
 
 
 

kommentera (0 kommentarer)