mount washington

Resor

 
I förrgår lämnade vi vårt lilla rum i Portland och styrde kosan mot Mt. Washington.
 
 
På vägen var det skyltat "BUTTERFLIES BUTTERFLIES" så jag ropade sväng av sväng av sväng aaav från baksätet. Vi svängde av och hamnade i en blomsterbutik där en kort liten man noga förklarade att han föder upp monarkfjärilar som sedan migrerar till Mexico, och sen väntar på att deras avkommor ska komma tillbaka och bo i Maine. 
 
 
Det här är en hona tydligen. Nu vet ni. Lärde mig häromdan förresten, att fjärilar har snabel? Allmänbildning, varsågod.
 
 
Nästa ministopp var ett litet loppis där det finaste som fanns var denna kolugna hund. Vi spatserade runt och han rörde inte en fena. SÖT! Hörde också ägaren nämna att han blev pensionerad -92. Det ni. 
 
 
Sen började resan uPPåt. Vi stannade vid en rastplats där de varnade för björnar och utsikten var som från en turistbroschyr. 
 
 
Och vips, drygt 8 miles superslingrig väg senare var vi bland molnen. Trivs där. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var kallt och blött och blåsigt och jag insåg att jag packat alldeles för få långbyxor men upptäckte också små blommor i bergsspringorna. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sen sa vi hejdå till 1924m-höjden och bilade ner igen.
 
Idag är vi i Kanada (tvära svängar här förstårni) och nu har jag fått nog av hotellrummet så hejdå vi hörs!!!

här och där: i portland, maine

Resor

 
en dag som denna kan man hänga i portland.
 
 
där kan man spana på människor!
 
 
och smygfota dem och bli sedd och springa iväg hehe
 
 
och spå sin framtid, om man vill, men det vill man inte. trivs alldeles för bra med en oviss framtid. 
 
 
här finns också häftiga takkonstruktioner
 
 
och mysiga muséeträdgårdar att gå runt i.
 
 
 
 
 
 
 
dessutom kan man skåda mamma fiskmås + hennes tre barn. och bli skiten på om man vill det. det ger ju tur säger de. 
 
 
en salig blanding av industrilokaler och konstmuséer och kyrktorn och en fin hamn.
 
 
no tresspassing står det här 
 
 
men är man modig så kan man gå dit ändå. här är min modiga + färgkoordinerade familj!
 
 
plus mer hamn. här andas man luft som luktar 100% hummer oavsett om man vill eller ej.
 
 
"kolla söt huuund!!!" är en fras jag upprepat minst tio gånger idag. "så du har inte växt ur det än" sa mamma. nä, det har jag inte. man växer inte ut sånt. it's a lifestyle ju 
 
 
livsstil eller ej så kan man lämna stan och följa efter skolbussarna istället. ni vet de man ser i cirka varenda film? 
 
 
 
 
 
 
 
hit typ! till portland head light. 
 
 
därifrån syns inte en utan två fyrer,
 
 
och ruiner av något som en gång i tiden var en fin herrgård med ännu finare utsikt.
 
 
och om man har väldig tur kan man få span på mig!!!1 är dock rödlistad plus skygg så kan ej lova 
 
 
åker man en liten bit till kan man få se en liten fyr till. mycket gullig.
 
 
vid det laget är chansen stor att man är lite småhungrig och då är det bara att slänga en blick på the portland skyline, peka med fingret, säga "dit ska vi" och åka dedär sju kilometrarna - tre radiolåtarna med alternativ tideräkning - tillbaka in till stan och leta upp en lockande restaurang. 

portsmouth, new hampshire

Resor

 
Hej hörrni. För er som inte ser på mina instastories (shame on you! börja följ [@jdfoto] och börja kolla, det är top ultra fantastic super class material) så vill jag meddela att jag är i USA nu! Portsmouth, New Hampshire för att vara exakt. Igår hann vi med både lite outlet-spaning och en tur runt the city centre. Mysig liten stad detta. Dessutom har de glasdörrar utanför sina "riktiga" dörrar - ett fenomen jag inte noterade i Florida. Kan ej komma på en vettig anledning till detta (skydda dörren? som ett superstort titthål som dessutom kräver att man öppnar dörren? för att använda som ett extra fönster?) så om ni vet, hmu. Nu kollar vi på lite fler bilder tycker jag!
 
 
Husen här ger lite leksaks-vibe och min lillebror upprepar ständigt, när vi susar förbi kvarteren i vår lilla (stora) hyrbil, att han "älskar detta". 10 spänn på att han kommer bo i USA när han blir stor. 
 
 
Portsmouth har en stor järngrå bro
 
 
och en ytterst färgglad liten park med otroligt slöa nyckelpigor. 
 
 
Och fin kust+hamnsvy! Dessutom har kusten eget wifi? På riktigt alltså? "Eastcoast wifi" - jag uppskattar dig. 
 
 
Kolla FINT!
 
 
Nu sitter jag och äter frukost (högst obskyra äggpatties på toast + feta amerikanska våfflor med sötat jordnötssmör) i hotellets lilla frukostsal. Idag checkar vi ut härifrån och åker mot Portland. Öppnade upp kartan nu och ser att vi passerar bland annat "Ogunquit" och "Kennebunkport" på vägen. Vem döper dessa ställen ens? 
 
This was reserapport number one, tune in tomorrow for new updates! (Hearya darlings).