något osammanhängande inblick i livet
Vardagligheter
För några veckor sedan filmades det en film om Eurovision i Edinburgh. En brandbil blötte ned The Royal Mile och massvis med turister och lokalbor stannade för att se på. Jag och Zak var ute på kvällspromenad och stannade till i folkmängden. Sen föstes vi längre och längre bort bakom de tillfälliga avspärrningarna och gav upp och gick hem. Någon vecka tidigare filmade de en ny Fast & Furious-film här. Knäppt det kommer vara att se min stad på bioduken.
Jag har fått blommor och skrivit listor på inlämningar, ritat små tomater for varje pomodoro-stund jag pluggar vid mitt skrivbord hemma. Men mest har jag suttit på biblioteket, med Wolfgang Amadeus Mozart i hörlurarna och Adam Smiths Wealth of The Nations framför mig. Och då har jag tänkt: aldrig var det så jag fantiserade om att mitt liv skulle vara om tio år när jag var elva. Men vilken lyx ändå.
Jag har spenderat helg på helg i skogen intill vilken Zak bor. Att gå i skogen där känns så hemma, det funkar som substitut för min och mammas söndagspromenader i Tenhultsskogen. Och så har jag suttit utanför Söderberg mellan föreläsningar med mina bästa tjejkompisar och blivit glatt överraskad av en liten hund som dök upp från ingenstans och oblygt hoppade upp på mina knän. Hans ägare kom och hämtade honom några minuter senare, som om det var världens vanligaste grej. Jag önskar det vore världens vanligaste grej. Jag saknar hundar i mitt liv.
Jag har köpt en ny kappa. Secondhand, men i alpackaull. Den är varm och det behövs. Edinburgh har varit kyligt på sistonde. Häromdagen ringde jag mormor, hon blir så glad när jag ringer men ändå gör jag det så sällan. Hon berättade att det var 18 grader och sol i Litauen. Nästa vecka ska min familj dit och då ska det vara minusgrader. Så fel och knäppt och läskigt. Jag tog bild på denna solros en kväll på promenad och nästa gång jag gick förbi den var den nedhuggen.
Min middagsdejt! Imorgon ska vi ner till Newcastle. Jag ska få se rummet han växte upp i och stränderna han badade på när han var liten. Det ska bli fint. Jag ska fota massor. Men det säger jag alltid i och för sig. Följ mig på Instagram för uppdateringar i realtid vetja.
För några veckor sedan filmades det en film om Eurovision i Edinburgh. En brandbil blötte ned The Royal Mile och massvis med turister och lokalbor stannade för att se på. Jag och Zak var ute på kvällspromenad och stannade till i folkmängden. Sen föstes vi längre och längre bort bakom de tillfälliga avspärrningarna och gav upp och gick hem. Någon vecka tidigare filmade de en ny Fast & Furious-film här. Knäppt det kommer vara att se min stad på bioduken.
Jag har fått blommor och skrivit listor på inlämningar, ritat små tomater for varje pomodoro-stund jag pluggar vid mitt skrivbord hemma. Men mest har jag suttit på biblioteket, med Wolfgang Amadeus Mozart i hörlurarna och Adam Smiths Wealth of The Nations framför mig. Och då har jag tänkt: aldrig var det så jag fantiserade om att mitt liv skulle vara om tio år när jag var elva. Men vilken lyx ändå.
Jag har spenderat helg på helg i skogen intill vilken Zak bor. Att gå i skogen där känns så hemma, det funkar som substitut för min och mammas söndagspromenader i Tenhultsskogen. Och så har jag suttit utanför Söderberg mellan föreläsningar med mina bästa tjejkompisar och blivit glatt överraskad av en liten hund som dök upp från ingenstans och oblygt hoppade upp på mina knän. Hans ägare kom och hämtade honom några minuter senare, som om det var världens vanligaste grej. Jag önskar det vore världens vanligaste grej. Jag saknar hundar i mitt liv.
Jag har köpt en ny kappa. Secondhand, men i alpackaull. Den är varm och det behövs. Edinburgh har varit kyligt på sistonde. Häromdagen ringde jag mormor, hon blir så glad när jag ringer men ändå gör jag det så sällan. Hon berättade att det var 18 grader och sol i Litauen. Nästa vecka ska min familj dit och då ska det vara minusgrader. Så fel och knäppt och läskigt. Jag tog bild på denna solros en kväll på promenad och nästa gång jag gick förbi den var den nedhuggen.
Min middagsdejt! Imorgon ska vi ner till Newcastle. Jag ska få se rummet han växte upp i och stränderna han badade på när han var liten. Det ska bli fint. Jag ska fota massor. Men det säger jag alltid i och för sig. Följ mig på Instagram för uppdateringar i realtid vetja.