min djungel
Vardagligheter
jag har tjatat om att jag ska göra ett inlägg om mina växter ett tag nu, och här är det alltså. jag har gått från att ha ägt 0 växter pga jag tog död på min sista kaktus till... *trumvirvel* hela sex (6!) stycken växter. med andra ord har jag skaffat mig den lilla djungel jag önskade mig i mitt första inlägg om ämnet.
detta innebär också att min första bladväxt, monsteran - tillika min mest bloggiga växt (kanske den mest bloggiga växten i växternas moderna historia?) - har levt hos mig sedan den trettonde april 2015, vilket ju är... fasligt länge? den trivs helt okej hos mig verkar den som, även om den har ganska lite ljus vilket gör att den inte spricker upp i hål lika mycket.
under hösten 2015 vet jag att mamma kom hem med denna palm från en trädgårdsaffärs fyndavdelning. ibland tänker jag på den som en liten omplacerad stackare som räddades från den gigantiska kompost som döende växter som inte sålts förmodligen hamnar på när de dör och istället hamnade i ett kärleksfullt hem. den står i mitt soligaste hörn och till en början var den riktigt risig, men sen fick den sig en omplantering och sen dess har den verkat glad.
sedan har de bara vällt in alltså. dehära två små växterna vet jag inte vad de heter och knappt hur de hamnat hos mig men de gillar läget och det gör jag med. här sen ni också min lilla guldflodhäst som jag fick av mamma på min artonårsdag!! så himla gullig
detta äro mitt senaste tillskott i växtfamiljen. jag föll för den när jag såg den på åhlens i stockholm och sedan hittade mamma den på ikea?? what are the odds? nu är den min iallafall. philodendron xanadu heter den tydligen på latin. en snabb googling säger mig att den tillhör samma växtsläkte som monsteran. jag gillar den mucho pga tycker den har roligt formade blad (krulliga liksom?)
vattenkaraffen bredvid är förresten nog min hittills mest flitigt använda födelsedagspresent!! hydration is important osv osv
och på tal om vatten så tror jag inte jag och denhära xanadu riktigt har kommit överrens om hur mycket vatten den vill ha. många av bladen har gulnat på sistone och det kan säkert vara för att jag gav den lite väl generöst med vatten, menmen. förhoppningsvis blir den gladare snart!
min sista växt har jag dedikerat ett helt inlägg till redan och sen dess att den flög hit hoptryckt i en resväska hela vägen från min mormors lägenhet i litauen har den stått i en vas i flera veckor, planterats och: växt! de två mindre, lite gulare bladen högst upp är helt nya och åh, jag är så glad att den tycker om mig som jag tycker om den. vet någon vad den kan tänkas heta förresten?
för övrigt pratade jag häromdan med en dam på äldreboendet jag jobbar på, och vi kom in på ämnet krukväxter, eftersom hon klagade på att hennes blommor glöms bort och inte vattnas tillräckligt ofta. "det är inge bra att ha gröna fingrar" sa hon. "man ska ha svarta, så man känner hur växten mår nere i rötterna". så nu ska jag sluta tjata om att jag inte har gröna fingrar och satsa på svarta istället. det var det.
jag har tjatat om att jag ska göra ett inlägg om mina växter ett tag nu, och här är det alltså. jag har gått från att ha ägt 0 växter pga jag tog död på min sista kaktus till... *trumvirvel* hela sex (6!) stycken växter. med andra ord har jag skaffat mig den lilla djungel jag önskade mig i mitt första inlägg om ämnet.
detta innebär också att min första bladväxt, monsteran - tillika min mest bloggiga växt (kanske den mest bloggiga växten i växternas moderna historia?) - har levt hos mig sedan den trettonde april 2015, vilket ju är... fasligt länge? den trivs helt okej hos mig verkar den som, även om den har ganska lite ljus vilket gör att den inte spricker upp i hål lika mycket.
under hösten 2015 vet jag att mamma kom hem med denna palm från en trädgårdsaffärs fyndavdelning. ibland tänker jag på den som en liten omplacerad stackare som räddades från den gigantiska kompost som döende växter som inte sålts förmodligen hamnar på när de dör och istället hamnade i ett kärleksfullt hem. den står i mitt soligaste hörn och till en början var den riktigt risig, men sen fick den sig en omplantering och sen dess har den verkat glad.
sedan har de bara vällt in alltså. dehära två små växterna vet jag inte vad de heter och knappt hur de hamnat hos mig men de gillar läget och det gör jag med. här sen ni också min lilla guldflodhäst som jag fick av mamma på min artonårsdag!! så himla gullig
detta äro mitt senaste tillskott i växtfamiljen. jag föll för den när jag såg den på åhlens i stockholm och sedan hittade mamma den på ikea?? what are the odds? nu är den min iallafall. philodendron xanadu heter den tydligen på latin. en snabb googling säger mig att den tillhör samma växtsläkte som monsteran. jag gillar den mucho pga tycker den har roligt formade blad (krulliga liksom?)
vattenkaraffen bredvid är förresten nog min hittills mest flitigt använda födelsedagspresent!! hydration is important osv osv
och på tal om vatten så tror jag inte jag och denhära xanadu riktigt har kommit överrens om hur mycket vatten den vill ha. många av bladen har gulnat på sistone och det kan säkert vara för att jag gav den lite väl generöst med vatten, menmen. förhoppningsvis blir den gladare snart!
min sista växt har jag dedikerat ett helt inlägg till redan och sen dess att den flög hit hoptryckt i en resväska hela vägen från min mormors lägenhet i litauen har den stått i en vas i flera veckor, planterats och: växt! de två mindre, lite gulare bladen högst upp är helt nya och åh, jag är så glad att den tycker om mig som jag tycker om den. vet någon vad den kan tänkas heta förresten?
för övrigt pratade jag häromdan med en dam på äldreboendet jag jobbar på, och vi kom in på ämnet krukväxter, eftersom hon klagade på att hennes blommor glöms bort och inte vattnas tillräckligt ofta. "det är inge bra att ha gröna fingrar" sa hon. "man ska ha svarta, så man känner hur växten mår nere i rötterna". så nu ska jag sluta tjata om att jag inte har gröna fingrar och satsa på svarta istället. det var det.
Fint